Efter tandläkaren åkte vi hem och åt frukost och Niklas åkte till jobbet. 10.15 kom jag på att vi skulle vara på BVC 10.30 så det blev lite stressigt och Melker blev naturligtvis jätte arg och låg och skrek på golvet då.... Heddis hade gått upp till 3800g och var 53,2cm lång. Passade även på att kolla Melker för att se så han höll "sin" kurva. Melker var 87cm lång (med böjda ben ;)) och vägde 12,4kg. Han låg bra till, fortfarande höll han sin kurva typ en blupp under medel.
Därefter åkte vi hem och Melker fick sova direkt.
På eftermiddagen försökte jag bara härda ut till klockan skulle bli 19 och Niklas skulle komma hem. Inget var bra med Melker och Hedda vägrade att ligga själv utan skulle bara bli buren och äta konstant. Det var ingen dag som förtjänas komma ihåg, förutom en sak. Melker har äntligen slutat vara rädd för dammsugaren. När jag dammsög på eftermiddagen (för att slippa höra allt skrik) så satt han snällt i soffan och tittade på och sen när pappa kom hem så gick han runt i hela huset med sin damsugare och gjorde precis som jag hade gjort, sen skulle han promt ha den riktiga dammsugaren. Så körde han en vända med den också :)
Här kommer lite kort på Hedda 5v gammal.
Och ett på Melker när han dammsuger.
2 kommentarer:
Vilket härligt inlägg! Just nu är jag så trött på att ha två barn och en make som inte förstår mig att jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Min hjärna börjar lida av sömnbristen och fungerar inte som den ska. Jag har försökt packa strukturerat och fint inför avfärden i morgon men kan inte ens minnas var jag har "övernattningsväskan" som vi ska ha hos Mats föräldrar i morgon kväll. Elsa skulle ta mjölk själv nu på kvällen och råkade ha ut hyllan med lingonsylt, jordgubbsylt, bostongurka, ättiksgurka och marmelad, allt i glasburkar som gick sönder så klart. Selma skrek av hunger och trötthet. Jag kom på att jag hade glömt bort att mata där vid fem-snåret när hon börjar bli småsugen. Dessutom är vi ju två här om två barn så hur jobbigt kan det vara? Borde bara vara att samla ihop det vi hade med oss, få ut det i bilen, städa lite och åka sedan. Ha! Kakbit.
När jag såg din rubrik "bläää" blev jag dock lite uppmuntrad och känner nu att krafterna börjar komma tillbaka. Jag ska nog packa en sväng till och torka golvet i köket ett varv för att försöka få bort det sista kladdet. Hostan lugnar sig ändå inte före tolv så det är inte ens någon vits att försöka sova.
Eftersom jag i grund och botten älskar min man av hela mitt hjärta har jag valt att inte skriva något på min sida i kväll. Men du fick läsa en längre utläggning här i alla fall :)
Många kramar med förhoppningar om skrikfria och lugna dagar :)
Villen gullig bild på Hedda, det ser ut som att hon vinkar ;)
Skicka en kommentar